Skapa vana

Jag har kommit ur vanan med att blogga. Inte meningen att skriva två inlägg och sen bara pausa igen. Hittar bara inte de där naturliga bloggtillfällena som jag gjorde förr. Det har i alla fall varit påskhelg. Första påskhelgen på bra länge utan familj runt mig. Däremot fina vänner alla dagar. Så kan man också fira! Fast handla mat till ett singelhushåll på långfredagen kanske inte var så genomtänkt. I vissa lägen blir det mer uppenbart att jag är ensam än i andra om man säger så. Noah är uppe i Lappland med mormor och morfar. Upplever påsken så som jag alltid gjorde som barn. Känns fint att det nu är hans tur. Han blir borta två veckor till, så då passar jag på att åka söderut till sol och värme. På fredag drar vi till Egypten. Sol, bad och bara vara! Ladda batterier och tanka energi.

Plötsligt händer det osv.

Jag fick sån lust att baka imorse, så jag och Noah svängde ihop några smårfranskor. Färskt bröd till frukost är verkligen så gott! Kanske dags att börja baka oftare än en gång per år.



- me and my ajfån

Vissa dagar

Vissa dagar är inte bra. Vissa dagar ligger klumpen i magen kompakt. Vissa dagar tar känslorna över. Förlamar. Igår kväll när jag ringde N för att säga god natt så blev han ledsen. Han ville sova hemma hos mig. Som en kompromiss åkte jag hem till R för att lägga N. När vi läste saga låg N nära nära. Efter sagan var slut och det var dags att sova la han sig på mig.

- För då kan du inte gå när jag somnat mamma. 

Lilla älskade barn. Det här är separationens nattsvarta baksida. Den sida som gör ont. Så ont att jag tappar balansen ibland. För det är inte vi vuxna som drabbas hårdast och blir mest förvirrade Det är däremot vi vuxna som gjort valet att dela ett barns liv i två delar. En vecka hos mamma. En vecka hos pappa. Två liv. Två världar. Det finns ingen lycka i en separation. Men ibland finns inget annat alternativ.

Nyklippt

Var hos frisören idag och fräschade upp håret lite. Trivs så himla bra med att ha kort hår!



- me and my ajfån

En helg utan barn

I helgen var Noah hos in pappa, men vi är bra vänner så vi försöker ses en dag på helgen ändå. Oavsett vems vecka det är. I fredags åt vi sushi hemma hos R & N, sen la jag N och jag och R kollade på några avsnitt av Sons of Anarchy innan jag åkte hem till min lägenhet. I lördags blev jag medsläpad till gymmet av min vän N och det är jag enormt tacksam för! Nu ska jag äntligen komma igång och träna regelbundet igen. Efter träning åkte vi hem till N och lagade tacos och kollade på film. En helt lagom lördag. Igår satte jag upp väggord på väggen i vardagsrummet (förlåt Lotta, jag vet att detta inte känns bra för dig ;)) och jag blev så himla nöjd med det. Sen åt jag köttsoppa hos mamma och pappa innan jag släpade med mamma till IKEA för att köpa ett sängbord. Nu är det måndag igen. En ny härlig vecka med nya möjligheter!

Hej

Jag kanske är redo att börja skriva igen. Kände plötsligt en lust och ett behov att öppna bloggen och dela med mig av livet. Livet som faktiskt är rätt ok. Klart att det går upp och ner. De torsdagar då N åker till sin pappa är oftast inga bra dagar. Men jag måste lära mig att hantera det. Och det kommer jag att göra.

Livet i kartonger

Nu är det bara några dagar kvar till livet som ensamstående börjar på riktigt. Allt jag äger och har är nerpackat i kartonger. Den 2/1 2013 ska kartongerna flyttas till nya adressen och packas upp där. Nytt år, nytt liv.

- me and my ajfån

Mina tankar

Mina tankar kretsar väldigt mycket kring inredning just nu. Noahs rum är i princip klart, jag får alla möbler från hans rum i villan så det blir rätt likt det han har nu. Sovrummet och köket får vänta lite, för mitt huvudfokus är att få till ett mysigt vardagsrum. Jag tänker mig de här möblerna

IKEA TV-bänk

Happy Lights i ett av hörnen

IKEA Karlstad fotölj

Soffan blir en Karlstad från IKEA

Två runda soffbord

Äntligen min efterlängtade golvlampa!

Jag tänker mig ett vardagsrum som går i lila/rosa toner. Nu jäklar ska jag gå all in och göra precis som jag vill ha det. Jag stör mig på att benen till Karlstad-serien är björk (finns metall också), men om jag orkar ska jag måla dem också svarta. Eller vita. Kanske ändå blir vitt. Väggarna i vardagsrummet är vita om jag minns rätt, annars kommer jag måla dem vita så småningom. Om jag inte flyttar till en annan lgh vill säga.

Sålt

Imorse skrev vi kontrakt med köparna av huset. Det gick helt sjukt fort. Knappt så vi hann med. All ångest för att inte få huset sålt till ett bra pris visade sig vara helt i onödan. Nu återstår bara besiktning, och kommer det fram något där kan köparna ångra sig. Men de har gått igenom det rätt grundligt redan så den risken är rätt liten. Idag känner jag både lättnad och avgrundsdjup sorg. Men mest känns det skönt att försäljningen inte blev någon utdragen process. I medel ligger hus i vårt område ute i 90 dagar på Hement innan de säljs. Vårt låg ute i en vecka.

Till salu

Nu ligger vårt hus ute på Hemnet. Jag känner mig tom. Så många spruckna drömmar. Jag vet inte, känns som att jag satt på mig en rustning och låst in alla känslor bakom plåten. När det blir en spricka i rustningen riskerar allt att brista.

Stress och munsår

Separera och byta jobb samtidigt är inte att rekommendera. Tro mig. Tiden räcker inte till för allt som måste göras. Som ett brev på posten har jag fått jordens största munsår. Och inte bara ett utan tre. TRE! Som att det inte var nog som det var.
- me and my ajfån

Ensam natt

Igår kväll kom R och hämtade N. Han ska vara med sin pappa i en vecka och allt jag vill är att det ska gå bra för dem. Det är väldigt viktigt för mig att de har en bra relation och jag tror att N behöver sin pappa lika mycket som han behöver mig. Jag skickade ett sms imorse för att höra hur de har det. Svaret jag fick var inte riktigt det jag hoppades på, men jag försöker skjuta det ifrån mig. Rabblar ett mantra om att allt kommer att bli bra tills jag själv tror på det.

En pusselbit på plats

Idag fick jag lite mer fast mark att stå på. Från och med den 1/1 2013 vet jag var jag ska bo. Då får jag flytta in i en egen lägenhet. En lägenhet där vi ska bo Noah och jag. En lägenhet vi ska göra till vår och kalla vårt hem.

Hur jag mår

Jag har försökt att skriva det här inlägget länge. Att formulera orden är svårt. Väldigt svårt. För jag vet inte riktigt. Jag vet inte riktigt hur jag mår. Ena sekunden är det bra. Nästa sekund vill jag bara gråta. Så jag vet inte. Det tydligaste tecknet är väl att min mage är upp och ner. Typiska tecken på stress. Jag är seg och får inte riktigt tummen ur att ta tag i saker. Men på det stora hela är jag ok.

Sjukstuga

Igår hade Noah feber. Eftersom han varit snorig flera veckor tänkte jag inte mer på det. Det var en vanlig förkylning helt enkelt. När jag ringde förskolan och sjukanmälde honom frågade fröken direkt om han hade vattkoppor. Eftersom Noah fortfarande sov och jag trodde att han bara var förkyld svarade jag såklart nej. När Noah vaknade 10 min senare såg han ut som en prickig korv. Så ja. Han har vattkoppor.